Denna låt vill jag tillägna världens bästa Emmelie "Emz" Nordberg. En av mina bästa vänner och världens finaste tjej. Första gången jag hörde denna låten högg den rakt in i mitt hjärta, den etsade sig fast och det enda jag tänker på är Emz. En tjej som är starkare än man någonsin kunnat ana, som betyder oerhört mycket för mig och som verkligen är en ängel.

Fy fan för att var sjuk. Feber, förkyldning, trött och hängig. Har sovit jätte dåligt de senaste 2-3 nätterna och inte gör ju förkyldningen att man blir piggare direkt. Tycker att det är på tiden att skiten avlägsnar sig och aldrig mer kommer tillbaka, men det är bara önsketänkande. Man blir aldrig fri från förkyldning. Den finner alltid sin väg tillbaka - på ett eller annat sätt.

Jag kan säga att när jag kommer hem om eftermiddagarna/kvällarna från jobbet så är jag helt knäckt. Även om dagarna har varit lugna på jobbet så gör ju febern och att jag sovit dåligt sitt. Men jobbar gör jag ändå, vill inte ligga hemma sjuk. Så länge det finns lite ork i mig så kommer jag att jobba. Förhoppningsvis så rinner aldrig orken ur mig helt.

Knapra panodil och knata vidare. Ha en bra dag allihop..

Fyfan vilken natt jag har haft. Har inte fått mig en sekunds sömn under natten. Däremot på morgonen strax efter klockan 8 så lät det pang, och där låg jag och sov tills Hjärtat kom hem på lunchen. Vaknade med ett ryck ur en mardröm och trodde inte att jag skulle kunna sova något mer, och det ville jag inte heller. Men fan ta mig, nog fan somnade jag igen.

Orkar inte med skit nätter nå mer. 2-3 nätter innan i natt så sov jag bara 3-5 timmar / natt också nu en sömnlös natt, det är fan inte kul. Jag vill inte sova på dagen, jag vill sova på natten som alla andra människor. Ikväll ska jag fan somna och få sova hela natten, om jag så måste klubba till mig själv med en stekpanna!

Nu ska ni få er en ordentlig titt på vem jag är eftersom att jag börjar vara riktigt less på människor som tror att dem känner mig. Börjar vara less på människor som tror att dem vet hur jag är.

Jag ogillar verkligen dessa besserwissers som tror att bara för att de råkas veta av en så känner dem en. Bara för att man får höra saker från människor som har umgåtts med mig betyder inte det att dem vet något ändå. Det finns ingen som känner mig lika bra som jag själv gör, det finns ingen som kan påstå att de känner mig för dem har inte bott med mig, kommer inte göra det och har dem gjort det så kommer dem alrig att göra det igen. Vissa av dem har inte spenderat mer än någon vecka med mig sen jag var 17 år gammal, hur fan kan människor då påstå att de känner mig? Och människor som inte spenderat mer än en, två timmar med mig, om ens det, hur fan kan dem påstå att de känner mig och vet hur jag är?

Jag om något vet exakt hur jag är och hur jag funkar. Är jag Guds bästa barn? Svar nej. Kommer jag aldrig att vara och det har jag verkligen aldrig påstått heller. Skyller jag allt som händer omkring mig på alla andra? Svar nej. Varför skulle jag? Det krävs alltid två för att det ska bli skit. Synd bara att vissa inte fattar vinken när dem ska lägga av och inte förstår att de faktiskt har en pjäs med i spelet också, medvetet eller omedvetet. Tror jag att det enbart är fel på alla jag är ovän med/ogillar? Verkligen inte, det krävs som sagt två. Att två personer är som varandras natt och dag spelar stor roll för om man ogillar eller gillar varandra. Beteende, personlighet och vart man är i livet spelar stor roll för att man ska kunna gilla varandra. Jag kan inte vara falsk och umgås/prata med människor som jag ogillar eller som på någotvis gjort orätt mot mig. Jag accepterar ingen skit, och det kommer jag aldrig att göra. Triggar jag människor ibland till att bli irriterad på mig? Självklart. Finns inget bättre än att skapa reaktioner hos folk, och då bryr jag mig inte om det är en bra eller en dålig reaktion. Det är absolut inte min bästa egenskap, men sån är jag. Jag skapar reaktioner hos folk, och ser vad summan av kardemumman blir. Kan man inte ta mig för den jag är, och förstå mig har man inget med mig att göra.

Jag är en person som man antingen älskar eller hatar, det finns inget mellanting. Det har jag vetat i många många år, och stör jag mig på det? Nej! Jag skiter blanka fan i vilka som älskar mig och absolut i vilka som hatar mig. Det rör mig inte i ryggen. Jag skiter i om människor har svårt för mig och anser att jag är hopplös, det är deras problem. Verkligen inte mitt. Vill man spendera sina dagar med att hata mig och ständingt gå omkring och vara irriterad på mig? Varsågod! Det är deras huvudvärk och dem kommer aldrig någonsin att må bra med all skit bubblandes inom sig. Men det är inte mitt problem, så länge jag mår bra skiter jag i resten. Mitt välbefinnande och mitt tycke går före allt annat, oavsett.


Tror jag att jag vet och kan bäst? Absolut inte. Jävlas jag, och retas kring det och "låtsas" att jag vet och kan bäst? Självklart. Men kan ni inte ta när jag retas, då har ni inget kring mig att göra. Jag är inte mer än mänsllig, även om vissa verkar vilja tro annat. Jag är riktigt envis och ibland vägrar jag erkänna att jag har fel på en gång. Men när det kommer till kritan har jag inga problem med att säga att jag gjorde/hade fel. Så länge jag har gjort/haft fel. Jag tar verkligen inte på mig skulden för något jag inte gjort. Och jag vägrar acceptera och tolerera att man felaktigt anklagar mig för saker och ting. Jag har inga problem med att säga vad jag tycker och tänker och jag har absolut inga problem med att vara ärlig. Fråga mig rakt ut och du får höra exakt som det är, inget mer och inget mindre. Det är inget svammel från mitt håll. Säger jag direkt till ditt ansikte vad jag tycker och tänker utan att vi ens diskuterat kring det? Verkligen inte, jag vill inte såra i onödan. Jag tiger hellre och håller det för mig själv än att jag sårar en människa bara för att jag kan. Vill man verkligen veta vad jag tycker, tänker och anser kring saker och ting så är det bara att fråga. Man får endast raka och ärliga svar från mig. Finns ingen annan som kan ge bättre svar kring vad jag tycker än jag, hur mycket man än skulle vilja lyssna på skitsnack som cirkulerar.

Jag har gjort många fel och mycket misstag i mitt liv. Ångrar jag att jag har gjort det? Absolut inte. Det har lärt mig så mycket och hjälpt mig att bli den jag är. Ogillar jag att jag är som jag är? Verkligen inte. Jag tycker om mig själv, jag tycker om att jag är den jag är. Jag tycker om att jag är rak och inte tar skit från någon. Jag tycker om att jag har ett temperament som heter duga och att jag inte pallar med skit, skitsnack, en massa trams och barnsligheter. Jag tycker om att jag snabbt kan skaka av mig skit, säga "Jag bryr mig verkligen inte" och sen gå vidare med mitt liv. Jag tycker om att jag är en tjej med skinn på näsan. Att jag är stark och klarar av att axla mer än vad jag borde göra. Jag tycker om att jag är envis, så envis att har jag bestämt mig för en sak så kommer ni ALDRIG lyckas rubba det.  Jag tycker om att jag inte ger människor andra chanser, för de visar sig alltid att dem inte förtjänar det. Jag tycker om att jag är en tjej som ogillar när man vänder kappan efter vinden. Som ogillar när människor bara tänker dit näsan räcker.

Har ni bott med mig de senast 5-6 åren? Har ni bott med mig överhuvudtaget? Har ni ens sett hur mitt liv ser ut? Har ni sett och vet ni allt jag har varit med om? Vet ni hela min livshistoria och hur jag har haft det? Svar nej! Ni vet verkligen inget om mig, för ni känner mig inte. Ni kanske tror att ni vet min bakgrund och ni kanske tror att ni vet hur mitt liv har sett ut. Ni har så fel så ni vet inte. Det finns bara en människa som har fått en verklig inblick i mitt liv och hur jag har haft det. Vad som har gjort mig till den jag är idag, och det är min sambo. Den enda som verkligen vet allt om mig. Tror ni verkligen att bara för att man umgås med er, är er "vän", säger att man står er nära och så vidare så har jag berättat allt för er? Skulle inte tro det. Jag släpper inte in vem som helst innanför min skyddsbariär. Det kan ni glömma.

Jag älskar mig själv, och hur mycket ni än försöker bryta ned mig med era påhopp och glåpord så kommer ni aldrig att lyckas. Att man använder sig av glåpord, påhopp och personangrepp visar bara ett tecken på omognad. Vill man verkligen säga vad man tycker och tänker om någon, och påstår man sig vara en ärlig människa så undviker man påhopp, glåpord och personangrepp. Man behöver inte ifrågasätta en annan människan personlighet och beteende, eller påpeka det. Man kan säga rakt ut hur det ligger till utan att försöka trycka ner människor.



Detta är jag och ingen annan.
Kan ni inte ta det, så vet ni vart dörren finns.
Jag tvingar ingen att vara kring mig, och jag vill inte vara kring falska människor.

På söndag kommer det att komma ett inlägg som jag har suttit och skrivit på i några veckor nu. Ett inlägg som beskriver vem jag är, vad jag tycker och hur jag fungerar. Ni kommer att få en blick om vem Jennie är.

Det är så många som har bildat uppfattningar om mig, som är så långt ifrån verkligheten man kan komma. Jag är inte lätt att ha och göra med, nej. Det vet jag, men jag är i alla fall mig själv och ingen annan. Och jag låter inte andra människor hunsa med mig hur som helst.

Skulle ni vilja läsa om mig, så föreslår jag att ni håller ett öga på bloggen på söndag. Den enda som kan berätta om mig, är jag själv. Jag vet mer om mig än någon annan människa någonsin kommer att göra.

Det finns seriöst inget värre än när människor gör påhopp på en och anklagar en för saker som inte stämmer. Hur fan kan man säga saker till människor utan att ens veta sanningen? Utan att veta hur saker och ting ligger till? Är man verkligen så paranoid att man tror att bara för att det inte är som man vill, ser konstigt ut eller bara verkar annorlunda så har någon annan människa varit där och förstört?

Tusen frågor men jag kommer inte att få svar på en enda av dem eftersom att personen, som attackerar mig gång på gång och beter sig riktigt illa, inte kan föra en diskution med mig. Utan det ska ständigt göras påhopp, och man ska ständigt anklaga någon för något, och denna någon ska alltid kasta ur sig en massa glåpord. Jag accepterar inget av det. Kan man inte föra en vettig diskution så behöver man inte prata med mig. Punkt slut.

För att förtydliga vad allt handlar om så har en person anklagat mig för att vara in på dennes blogg och raderat grejer. Hur jävla korkad får man lov att vara? Det är ett brott, inte fan tänker jag begå ett brott för några bilder som jag skapat! Jag gjorde en design till dig, du valde att ta bort min länk och vägrade sätta tillbaka den, vad gjorde jag då? Jo, jag loggade in på min sida på nätet, där jag samlar alla bilder jag gör till designer så att jag lätt ska komma åt internetadressen till dem eftersom att de adresserna ska in i kod- och stilmallar, också raderade jag dem därifrån. Raderas dem därifrån så försvinner dem från din blogg. Förstår du eller ska jag ta det igen?

Har man bilder på sin blogg som är skapad av någon annan än en själv så måste man ha tillåtelse av upphovsmannen för att få ha bilderna publicerade. En länk till min sida räcker för att jag ska tycka att det är okej (när det gäller design). Tar man då bort denna länk, så begår man ett brott. Man har ingen rätt att ha bilder, skapade av andra människor, på sin sida på internet utan tillåtelse. Allt som jag har skapat och man använder ska vara länkat, är det inte det så ser jag till att det försvinner. Antingen att jag raderar dem från min "databas" på nätet (om nu bilden är kopierad direkt från bloggen eller används via internetadress) eller att jag anmäler det (om bilden är nedladdad på sin egna dator och sen uppladdad igen. Jag kan faktiskt kolla vilka bilder som är mina eftersom att 99% av dem är Copyrightskyddade. Den andra 1% bryr jag mig inte om att skydda då jag inte bryr mig om vem som använder dem). Det är inte svårare än så, och då spelar det ingen roll vem som har bilderna. Samma regler för alla, oavsett. 

100 % ärlighet och noll tolerans, jag accepterar inte detta. Har du inget vettigt att säga, och kan prata med mig som vanligt utan ständigt ska sms'a dina påhopp (är du rädd för att ringa?) så behöver du inte prata med mig alls. Jag vill inte ha något med dig att göra, tyvärr. Se nu till att lämna mig ifred, för jag vill inte veta av dig eller höra ifrån dig. Ta ditt skitsnack och sprid det vidare, gör dig till offret som du alltid gör. Jag bryr mig inte om vad du säger eller vad du gör. För alla som lyssnar på ditt skitsnack är inget värda i mina ögon i vilket fall som helst. Lyssnar man på skitsnack så är man inte okej, inte i mina ögon.

Till den berörda: Tack för tiden jag fick med dig. Den har gett min massor med nya erfarenheter som jag har lärt mig massor ifrån. Tiden har gett mig massor mer än jag någonsin kunnat drömma om. Så på den punkten vill jag tacka dig. På andra punkter vill jag be dig lämna mig i fred. Jag vill inte vara delaktig i saker som har med dig att göra, inte för att vara elak utan för att jag vill inte beblandas med saker som får en att må dåligt. Redan när det sket sig så sa jag till Nils dessa exakta ord: "Vet du vad? Jag bryr mig inte." (Finns många som hört det, så kolla upp om du inte tror mig!) Och sen dess har jag inte brytt mig, inte ens lite grann. Har inte ens ägnat en tanke åt dig förrän det började komma en massa sms, glåpord och skit. Det enda jag begär nu är att du gör likadant. Lägg allt åt sida och sluta bry dig. Bry dig inte om det som har varit, för ingen mår bra av att leva i dåtid. Lägg det åt sidan, för jag har aldrig försökt förstöra för dig (som du verkar tro), jag har aldrig velat dig nå illa (som du verkar tro) och jag har aldrig hoppat på dig. Du har fått göra ditt och jag har helt sonika sagt att jag inte bryr mig. Ta då och lyssna på mig. Som jag alltid har sagt förr, den enda som kan säga sanningen kring mig, vad jag sagt och gjort och hur jag varit är enbart jag. Finns ingen annan som kan säga något då ingen annan är i mina skor dagarna i ända. Bara jag som vet vad som snurrat i min skalle. Det är bara jag som kan ge sanningen till dig. Så lägg nu ner din Hata-Jennie kampanj som du har igång, sluta snacka om mig, sluta bry dig och låt det bara vara. Gå vidare med livet och lev i nuet. Gör det bästa av ditt liv, men se till att lämna mig i fred. Har jag inget med dig att göra så ska du inte ha något med mig att göra. Rätt ska vara rätt.

All skitsnack som du sprider kommer fram i slutändan och den enda som kommer att ta skada av det, och som det kommer att förstöra för, är dig själv. Jag sjunker inte till din nivå, jag tänker inte hoppa på dig. Men se till att du vet vad fan du pratar om innan du sprider din skitsnack och innan du anklagar mig. Jag har inte rört din blogg, vare sig du vill tro det eller inte. Jag har viktigare saker för mig än att röra din blogg. Sen får du tro, tycka och tänka vad du vill. Det rör mig inte i ryggen. 

Långt inlägg, men så är det. Nu har jag sagt mitt och nu behöver jag inte säga något mer. Finns inte ett enda ord till att yttra, vare sig om den berörda personen, om händelsen och händelserna som har varit eller något annat kring det. Nu är det klart.

Jag lever i nuet. Jag har det bra och jag mår bra. Finns inget som kan förstöra det. Allt som har hänt har bara gjort mig starkare. Det är inte första gången denna personen gör något i stil med detta, så jag börjar faktiskt bli van. Därav har jag extremt lätt att skaka av mig det. Så ni som vill snacka om allt som har varit, snacka om mig och vill veta allt på grund av nyfikenhet kan göra det i er egen ensamhet. Jag vill inte ha med er och göra heller, falska och snokande människor har ingen plats i mitt liv. Tack och adjö!

 

My will is easy to decide,
for there is nothing to divide.
My kin don't need to fuss and moan -
"Moss does not cling to rolling stone".

My body? Ah, If I would choose,
I would to ashes it reduce,
and let the merry breezes blow
my dust to where some flowers grow.

Perhaps some fading flower then
would come to life and bloom again.
This is my last and final will.
Good luck to all of you,

 

Nu försvinner jag.. Bort från världskartan i minst 24 timmar, kommer inte att kunna kontaktas och kommer inte att finnas för allmänheten. Hejdå!

Vissa människor är ju bara helt dumma i huvudet! Använd det ni har innanför pannbenet. Man kan inte lämna liv hur som helst, du måste ju fatta att alla levande varleser behöver en annan levande varelse bredvid sig, inte dygnet runt men den ska fan inte vara ensam mer än 8 timmar. Hur riktigt funtad är du egentligen?

Kanske på tiden att vissa människor börjar använda den hjärna dem föddes med och se till att faktiskt göra saker rätt. Det du gör mot denna levande varlese är vanvård, och det leder till plågeri. Förstår du inte hur allvarligt det är? Skulle du vilja att någon gjorde så mot dig?

Nä, skärpning!